Den onda cirkeln....
Har ställt in min tid med PO. Den exakta orsaken berättar jag inte för er.....men de va nåt som gjorde mig rädd, nervös, orolig. Men nu känner jag mig ur löjlig för de har redan gått över...ta i trä!
Träffade henne i tisdags, vi åkte bil som vanligt. Visst låter de dumt att jag tränar på att åka bil?! Varför jag gör de e för att jag e rädd att tex bli åksjuk o kräkas. Jag behöver vänja mig vid mycket. De e som att lära sig leva igen.... När jag va lite/mindre kunde jag sova, spela, läsa o allt sånt i bilen, har aldrig vart åksjuk. När jag tänker tillbaka på de så blir de här med att lära sig åka bil igen ännu löjligare. Men de gick bra i tisdags, vi knöt ihop säcken, som jag brukar säga. O de e bra! I min hjärna så e saker mkt längre än va de är i verkligheten.
Fick oxå en AHA!! upplevelse....igen! PO är bra o ha som ett bollplank. Ja va ska jag säga...jag gör allt jag kan, kan man kanske tycka o de gör jag. Men i allting så glömmer jag av saker, lätt att man göra de, eller kanske förtränger. O de handlar om de här med att gå ut själv. Helt själv, utan nån som stöd. Jag tar saker för givet. Jag gör inte vissa saker för att jag tror jag vet att de inte komme att gå. Jag försöker inte ens.
Men till mitt eget försvar så har jag blivit mkt bättre på att tänka posetivt. "Det kommer gå bra!" Dom orden rullar lättare inne i skallen nu. Förr har de vart så att om jag säger de så kommer de gå tvärtom...därför har jag svårt för dom bra tankarna. Om inte jag kan tänka de så tänker jag " Oavsett vad som händer så kommer de gå bra!" De kan jag tänka utan att de behöver betyda otur.
Träffade henne i tisdags, vi åkte bil som vanligt. Visst låter de dumt att jag tränar på att åka bil?! Varför jag gör de e för att jag e rädd att tex bli åksjuk o kräkas. Jag behöver vänja mig vid mycket. De e som att lära sig leva igen.... När jag va lite/mindre kunde jag sova, spela, läsa o allt sånt i bilen, har aldrig vart åksjuk. När jag tänker tillbaka på de så blir de här med att lära sig åka bil igen ännu löjligare. Men de gick bra i tisdags, vi knöt ihop säcken, som jag brukar säga. O de e bra! I min hjärna så e saker mkt längre än va de är i verkligheten.
Fick oxå en AHA!! upplevelse....igen! PO är bra o ha som ett bollplank. Ja va ska jag säga...jag gör allt jag kan, kan man kanske tycka o de gör jag. Men i allting så glömmer jag av saker, lätt att man göra de, eller kanske förtränger. O de handlar om de här med att gå ut själv. Helt själv, utan nån som stöd. Jag tar saker för givet. Jag gör inte vissa saker för att jag tror jag vet att de inte komme att gå. Jag försöker inte ens.
Men till mitt eget försvar så har jag blivit mkt bättre på att tänka posetivt. "Det kommer gå bra!" Dom orden rullar lättare inne i skallen nu. Förr har de vart så att om jag säger de så kommer de gå tvärtom...därför har jag svårt för dom bra tankarna. Om inte jag kan tänka de så tänker jag " Oavsett vad som händer så kommer de gå bra!" De kan jag tänka utan att de behöver betyda otur.
Kommentarer
Trackback
